Den konsol som haft det mest ikoniska lanseringsdatumet någonsin är förmodligen Dreamcast. I Nordamerika skedde releasen (se filmklipp från tiden inför lanseringen här) nämligen den 9 september 1999, vilket förstås blev 9.9.99 i reklamen.

20 år har gått. Två hela decennier har passerat. Vi som hade Dreamcast då (eller när den släpptes i Europa en dryg månad senare den 14 oktober) har blivit vuxna, fått barn, köpt hus och kanske till och med hunnit skilja oss och gifta om oss.

Dreamcast fick bara två år på den västerländska marknaden innan Segas pengar tog slut och allt var över. Mycket potential gick förlorad och många har ägnat en hel del tid åt att fundera över om det kunde ha slutat annorlunda för den japanska spelutvecklaren.

Det började ju så bra. Massor hände där runt millennieskiftet, och det fanns en stark doft av framtidsoptimism i luften.

Sega satsade inte bara på onlinespel med sitt SegaNet (eller Dreamarena som tjänsten hette i Europa) utan släppte även tillbehör som visade att de såg på Dreamcast som en bred underhållningsmaskin som skulle hålla över tid. Sega kunde inte tävla mot Sony när det gäller tredjepartsstöd eller råstyrka, de försökte i stället locka den som sökte de nya och spännande upplevelserna till Dreamcast.

Half-Life släpptes i en väldigt begränsad upplaga innan det drogs tillbaka.
Propeller Arena släpptes aldrig ens. Båda finns dock att köpa som reproduktioner.

Sega spottade ur sig fina arkadkonverteringar som Crazy Taxi, Virtua Tennis, Sega Rally 2 och House of the Dead 2. När tredjepartsstödet på sportsidan sinade valde de att publicera 2K-spelen under Sega Sports logga. När PlayStation fick Final Fantasy VIII försökte Sega kontra med världens första onlinerollspel på konsol: Phantasy Star Online.

På Dreamcast fanns förutom de vanliga tillbehören även rörelsekontroller, en mikrofon som bland annat kunde användas för att prata med den oförskämda fisken i Seaman, en fiskekontroll, ett karaoketillbehör och faktiskt till och med en webbkamera (DreamEye). De mest unika tillbehören nådde aldrig den västerländska publiken.

Det fanns även planer på en zipdrive och ett DVD-tillbehör innan allt rasade samman. Dreamcast levde ett kort men intensivt liv. Många projekt blev aldrig färdigställda.

Vissa spel konverterades och en del uppföljare färdigställdes i stället till Sonys, Nintendos och Microsofts konsoler. Men andra, som Propeller Arena, ställdes in helt och hållet trots att de var helt klara att släppas. Och så fanns det sagor som aldrig hann berättas klart.

Sedan 2001 har vi väntat på fortsättningen av Yu Suzukis storslagna Shenmue-epos. Först nu i november, drygt 18 år efter att Shenmue II släpptes i Europa, får vi äntligen spela Shenmue III. Talande nog på PlayStation 4.

Under de år som gått har jag hunnit bygga upp en hyfsad Dreamcast-samling. Tanken är att den ska bli bli komplett vad PAL-spel och tillbehör beträffar, men det lär dröja eftersom jag har svårt att fokusera på enbart Dreamcast i mitt samlande och jag först de senaste åren fått en boendesituation som möjliggjort ett mer seriöst samlande.

Dreamcast kommer alltid vara den där konsolen som vissa av oss minns med ett extra varmt hjärta. Inte bara för vad den kunde ha blivit utan faktiskt också för vad den var där och då: en intensivt brinnande låga som lovade att göra verklighet av drömmar i vårt vardagsrum.

För den som vill börja samla finns det mängder av fina japanska utgåvor
i olika färger och prisklasser.
Code: Veronica-utgåvan tillhör mina favoriter.
(Visited 154 times, 1 visits today)