Jag har sagt det många gånger förr. ”I år ska jag verkligen beta av backloggen. Inte köpa så mycket nytt.” Det blir aldrig riktigt så. Även om jag betat av några stycken äldre spel de senaste åren är det inte i närheten av hur många jag samtidigt fyllt hyllorna med.

Jag köpte nästan 100 spel under 2019-2020. Det motsvarar nära nog fyra spel per månad i två års tid. Med den ringa tid jag har att faktiskt spela igenom så många spel säger det sig självt att jag inte hunnit med ens en bråkdel (även om en hel del av de inköpta spelen var retrotitlar till samlingen).

Lyckligtvis kan 2021 mycket väl komma att bli förseningarnas år. Jag hoppas faktiskt på det då det öppnar upp möjligheten att verkligen beta av spelhyllan.

Jag känner mig inte helt färdig med Assassin’s Creed Valhalla än, och ska även återvända till Cyberpunk 2077, men parallellt med det spelar jag ett spel från 2019 som jag kommer skriva om inom kort: Terminator Resistance. En spoiler: det är faktiskt bättre än vad man kan tro.

Därefter vill jag beta av Metro Exodus. Jag fastnade aldrig för det, men spelade ärligt talat inte särskilt mycket och misstänker att det kanske finns något där som jag borde upptäcka mer av.

Efter att ha blivit positivt överraskad av Assassin’s Creed Valhalla, det första öppna världsspel jag gillat sedan The Witcher III, funderar jag också på att ge Red Dead Redemption II en andra chans.

Slutligen väntar både The Sinking City och fjolårsöverraskningen Immortals Fenyx Rising på att få mer speltid samt Ghostbusters: The Video Game på en första genomspelning.

Detta är bara ett urval. Så det finns en del att göra, även utan nya spel.