Sonics karriär i tre dimensioner är en historia av stor experimentlusta från Sonic Teams sida. Till skillnad från Mario, där experimenten tenderar att kännas mer genomtänkta och nästan alltid faller väl ut, är Sonics historia kantad av misslyckanden och kompletta haverier. Är Sonic Heroes ett av dem?
När Sonic Heroes släpptes till PlayStation 2, Xbox och Gamecube var det det första Sonic-spelet som var spelbart på de forna konkurrenternas plattformar. Det var ett medvetet avsteg från den utforskande formula som fanns i Sonic Adventure-spelen, ty även om det designmässigt är väldigt likt de två Dreamcast-spelen är gameplay helt annorlunda.
Den stora skillnaden jämfört med alla tidigare Sonic-spel är att Sonic Heroes är teambaserat. Det finns fyra tremannateam som håller ihop och hjälps åt, och poängen med detta är att kunna växla mellan dem för att klara utmaningar längs vägen. Sonic kan spin dasha och hoppa mellan väggar, Knuckles kan slå sönder hinder och Tails kan flyga över dem. Tillsammans kan de också flyga i formation, vilket utnyttjas för att med hjälp av fläktar nå högre plattformar, och snurra uppför stolpar likt en virvelvind. Andra team har liknande styrkor som varierar sinsemellan.
Förutom de tre välkända vännerna finns alltså även nio andra karaktärer. Dessa är till största del föga intressanta. Amy och Shadow är med, men det är också Rouge, roboten E-102 Gamma, den korpulente katten Big (som de flesta nog vill dränka i en sjö med fiskespö och allt) samt en hel drös andra. Karaktärsinflationen från Sonic Adventure 2 är alltså tillbaka, och den gör Sonic Heroes inga tjänster.
Visserligen fråntas Sonic sin huvudroll redan i spelets teambaserade upplägg, men så här många karaktärer har aldrig gett ett mervärde i ett Sonic-spel och gör det inte här heller. Själv väljer jag utan att tveka Sonic, Tails och Knuckles och har inget intresse att lägga tid på några andra.
Sonic Heroes utvecklades av ett mindre team under knappt två års tid. Det märks, för det är mycket opolerat. Grafiken har faktiskt åldrats ganska bra, art designen skriker verkligen Sonic Adventure vilket ger sköna flashbacks. Men kontrollen är i sina bästa stunder rörig, i sina sämsta fullständigt ur spel och orsaken till många onödiga dödsfall.
Kameran hänger med ibland men hamnar påfallande ofta i ett hörn, zoomar in på min karaktär vid helt fel tillfälle eller beter sig bara allmänt bedrägligt. Detta är inte bara enerverande utan blir också ett problem eftersom poängen nollställs varje gång man dör. Jag känner aldrig att mitt fall mot avgrunden beror på mitt feltajmade hopp utan på att jag inte fick en rimlig chans att tajma hoppet till att börja med.
Är då allt här en ren bedrövelse? Nej, inte riktigt. Bossfajterna är en liten höjdpunkt. De går inte riktigt att jämföra med bataljerna i nyare Sonic-titlar som Sonic Frontiers och Sonic Superstars, men de är tämligen välgjorda och underhållande. Detta är inte oviktigt. Bossarna har alltid varit en viktig ingrediens i Sonics spel, ända sedan starten 1991.
Miljövariationen är utmärkt. Vi börjar på soldränkta stränder och tar oss vidare till fabriker, slott, städer och djungler innan det är dags för den slutliga uppgörelsen med Robotnik.
Sonic Heroes är långt ifrån det bästa Sonic-spelet. Visuellt bygger det vidare på Sonic Adventure, men här har Sonic Team valt att göra något helt annat med gameplay. Problemet är att precis som i Dreamcast-spelen fråntas Sonic ledartröjan i sitt eget spel i och med ett sammelsurium av ointressanta karaktärer. Syftet är att erbjuda variation, men ingen bryr sig om de andra karaktärerna. Det hade räckt med Sonic, Tails och Knuckles som ett team, det teambaserade sättet att spela hade kunnat vara intakt ändå.
Ja, Sonic Heroes är opolerat och rörigt. Detta var en tid innan Sonic Team klurat ut kontrollen, och spelet upplevs därmed som ett slags tidsresa till en betydligt sämre era i Sonics ojämna karriär. Men det saknas inte goda idéer, och trots att Sonic Heroes inte alls känns lika modigt som Sonic Adventure och lider av ständiga kontroll- och kamerabekymmer har jag tvärtemot mina förväntningar förvånansvärt roligt med spelet. Även om jag svurit en hel del mellan varven.
Man får helt enkelt ta det för vad det är. Sonic-fans är inte främmande för skavanker och kan därför hitta en del de gillar här.
Sonic Heroes
Lanserades: 2003
Testat: Xbox
Övriga format: PlayStation 2, Gamecube, PC
BETYG: 6/10