Dataspelsbranschen har fått pengar av Vinnova för att inleda en förstudie om förutsättningarna för en normkritisk märkning av TV- och datorspel i Sverige.
Detta kan ses som ett led i att ta ställning för mångfald och motarbeta hat och hot i branschen (något jag skrivit om här).
Men jag ser det också som ett symptom på något större i samhället, nämligen dels behovet av att sätta varningsetiketter på precis allting, dels en strävan efter en politiskt korrekt kultur. Det sistnämnda är en oroväckande utveckling.
Det finns redan en åldersmärkning samt en märkning som markerar om spelet innehåller fult språk, våld, sex, droger och så vidare. Det är lite oklart vilka effekterna har blivit. Min gissning är: inga alls. Förutom att det känns bra att ”varna” för presumtivt ”olämpligt” innehåll, och att vi tror oss skydda barnen på detta sätt (i grund och botten handlar det emellertid om att ta ett föräldraansvar, inte att titta på etiketter).
Till detta vill alltså somliga lägga en ”normkritisk” märkning, vilket vi redan nu kan begripa kommer handla om hur kvinnor framställs och hur minoriteter behandlas i spel. Det är ännu oklart hur märkningen skulle kunna se ut – om alla spel i Sverige ska ges en märkning eller om utvecklare som skapar normkritiska och ”korrekta” spel ska kunna använda en särskild logo i marknadsföringen.
Jag ifrågasätter behovet av en dylik märkning och oroas lite över de långsiktiga effekterna av den. Jag tror inte att spelutvecklare kommer att påverkas särskilt mycket – inte generellt. Det är fortfarande pengar som talar, och de spel som säljer bäst är faktiskt de allt annat än politiskt korrekta GTA och Call of Duty.
Däremot finns en risk för att bevakningen av branschen kommer att politiseras. Att genusperspektiven får ett allt större utrymme på bekostnad av mer relevant innehåll. Detta ser vi redan på vissa håll.
Allt är inte politik. Men allt kan bli politik om man vill. Tyvärr verkar alltfler vilja politisera spelbranschen och dess uttryck.
