Precis som de senaste åren hade Nintendo inte heller i år en pressbriefing på scen utan valde att visa en förinspelad film på en knapp halvtimme. Därefter vidtog det sedvanliga Treehouse-tjattret.
Efter två stabila men ganska svala konferenser från Microsoft och Sony hade Nintendo chansen att visa framfötterna. Fyllda av självförtroende efter den starka starten för Switch. Kunde man tro. Det vi fick se var emellertid något annat.
Nintendo hade slängt ihop filmer från en rad kommande spel. För att vara en färdig produkt som inte producerades live var Nintendos E3-film en oväntat hafsig produkt med dåligt tempo och konstig klippning. Den kändes framstressad.
Metroid Prime 4 var den stora överraskningen, men detta avslöjades endast genom att visa… en logotyp. Ett nytt Yoshi och Kirby visades visserligen, men båda såg ut att kunna vara som vilka Wii U-spel som helst. Xenoblade Chronicles 2 såg väldigt daterat ut.
Super Mario Odyssey är det stora utropstecknet i år och släpps redan i oktober. Det ser faktiskt rätt knasigt ut. Att placera Mario i en stad bland människor ger Sonic Adventure-vibbar som inte är så positiva. Men om vi känner Nintendo rätt kommer detta ändå bli ett bra spel. Och vi ska inte underskatta vikten av det Pokémon-spel som nu är under utveckling till Switch.
Det märkvärdigaste var kanske det som inte visades. Pikmin 4 ska ha varit mer eller mindre klart i ett helt år. Inte ett ord nämndes om detta. Vi vet inte heller vad Retro Studios arbetar på. Det är tydligen inte Metroid Prime 4.
Nintendos dragplåster på mässan i år var Super Mario Odyssey. Det kommer bli deras klart viktigaste spel i julhandeln. Försäljningen för Switch har varit över all förväntan, och kanske är även Nintendo lite tagna på sängen. Med så pass få spel tillgängliga under det första halvåret hade de förmodligen inte väntat sig en så här bra start.
För att hålla i detta måste Super Mario Odyssey bli en hit. Att Rocket League kommer till Switch är förstås stort. Men i övrigt är det fortfarande glest med tredjepartsstöd, så frågan är vad Switch-spelarna ska lägga sin tid på under första halvan av 2018.
Skälet till det halvdana stödet från tredjepartsutvecklarna kan tyckas paradoxalt. Men dels ska vi minnas att Switch, alla rubriker om succé till trots, bara har funnits i tre månader. Dels är den avsevärt svagare än Xbox One och PS4, vilket gör att spel som ska portas behöver extra omsorg för att flyta acceptabelt. Frågan är sålunda om det är värt besväret?
Nintendo har alltid varit egensinniga, och detta tycks snarast ha förstärkts på senare år. De går kort sagt sin egen väg. Med Switch konkurrerar de egentligen inte direkt med PS4 och Xbox One. Det framgår alltid tydligare att Switch i första hand är en bärbar spelkonsol. En efterföljare till 3DS snarare än Wii U.
Detta är ju inga problem så länge den säljer. Men det kommer påverka vilka spel som tredjepartsutvecklare vill släppa till formatet. EA har visat upp FIFA till Switch. Talande nog är det en nedbantad version som saknar flera spellägen som finns i spelet till Xbox One och PlayStation 4.
Nintendo verkar ha återfått det förlorade självförtroendet inför spelpressen. Men det är alldeles för tidigt att dansa segerdans på kontoret i Kyoto.