Xbox One lanserades för ganska exakt sex år sedan, men det dröjde till 2015 innan jag till slut köpte en. Då hade det börjat komma tillräckligt med bra spel och Microsoft hade gjort tillräckligt många konsumentvänliga förändringar i sin affärsplan efter den katastrofala lanseringen.
2016 släpptes den slimmade Xbox One S, konsolen som var ett gigantiskt steg framåt, inte minst utseendemässigt, och erbjöd HDR och 4K Blu-ray. Många, inklusive undertecknad, spekulerade i hur det hade gått om One S varit lanseringskonsol 2013 (sannningen är att den antagligen hade varit för dyr, även utan Kinect).
Xbox One släpptes precis som PS4 med en 500gb hårddisk. Storleken på dagens spel innebär att en sådan fylls tämligen snabbt, och så skedde också. Därför började jag snegla på den Xbox One S med 2tb hårddisk som fanns tillgänglig i uppenbarligen rätt begränsad upplaga.
Sagt och gjort. Jag har spelat på den i några år nu, och trots att det inte finns en TV som kan utnyttja 4K Blu-ray eller HDR här hemma har jag gillat upplevelsen.
När Microsoft utannonserade Xbox One X, världens mest kraftfulla spelkonsol med stöd för 4K-gaming, hade jag svårt att motivera ett köp. Jag skulle ju inte kunna dra nytta av en enda av dess styrkor, tänkte jag.
Så har jag fortsatt att resonera. Tills alldeles nyligen. Min One S har länge känts ganska slö med sega menyer och ett återkommande krångel med att ladda spel. Problemet är tydligen ganska känt, men det är fruktansvärt irriterande att aldrig veta om spelet jag vill spela kommer fungera denna gång.
När jag häromveckan köpte en Xbox One X trodde jag att skillnaden kanske inte skulle vara så stor. Visst är det en mer kraftfull konsol än One S, men kan det verkligen märkas redan i menyerna?
Jo, skillnaden består framför allt i hur snabb själva konsolen är i menyer och laddtider. Det är överraskande stor skillnad. Min slöa One S gick mig på nerverna på slutet. De gigantiskt irriterande problemen med att sparfiler inte fungerar som de ska är som bortblåst. Med min Xbox One X går allt blixtsnabbt, precis som det ska göra.
Jag kommer på mig själv med att undra varför jag väntade i två år med att slå till.
Men smakar det så kostar det. One X är ungefär dubbelt så dyr som One S vilket var en bidragande orsak till att jag avstod så länge. Priset gör det också svårt att rekommendera den till gemene man som kanske köper några spel per år och inte bryr sig så mycket om högre upplösning.
De flesta som köper en Xbox One kommer således inte att välja One X. Vilket är synd, för det är nämligen här den bästa upplevelsen på Xbox finns.
Den första basmodellen av Xbox One är nog mer eller mindre ospelbar i dag. One S blev seg med tiden. Jag hoppas och tror att Microsoft lärt sig av denna läxa. Allt tyder på att nästa Xbox inte kommer vara för klen.