Jag har haft min Xbox 360 inkopplad i tre boenden och två olika TV-apparater. Ända sedan 2006 har den stått och brummat under TV:n. Först flitigt men på senare år alltmer sällan. Den har alltjämt stått där, redo att brumma igång närhelst jag önskar.
Jag spelade på den så sent som häromkvällen när jag ville fira att det var tio år sedan Alan Wake släpptes. Jag spelade igenom det första kapitlet och blev faktiskt lite fängslad av Remedys actionthriller igen. En härlig känsla att få återuppleva det så många år senare.
Men efter 14 år är det nu slut. Jag har kopplat ur min Xbox 360 i samband med att jag fick den nya TV:n på plats. Jag har den äldsta modellen av Xbox 360 och min nya Philips OLED+ 934 (mer om den inom kort) saknar komponentkontakt, så det var inte så mycket att välja på. Men med tanke på hur sällan jag har spelat på den de senaste åren var det nog dags ändå.
Jag har mängder av härliga minnen med min Xbox 360. Den är en av mina absoluta favoritkonsoler genom tiderna. Men Microsoft har genom bakåtkompatibilitetsprogrammet möjliggjort för mig att spela en del av favoritspelen på min Xbox One i stället, och digitala spel fördes över så snart jag startade den nya konsolen 2015. Den gamla Xbox 360 behövs således inte längre.
Vi hade en lång och fin resa ihop.
