Spel och konsoler har alltid varit en rätt dyr hobby. På 80-talet dominerade Nintendo så mycket att de kunde ta ut i princip vilka priser de ville och behandla utvecklare som slavar. Det vi nu ser är att äldre spel stiger rejält i pris.
Mitt allra första TV-spel som jag köpte för egna pengar var Sonic the Hedgehog 2. Det kostade i början av 1990-talet 428 kronor. Den siffran har etsat sig fast av någon anledning. Jag vet inte vad det motsvarar i dagens penningvärde, men sannolikt betydligt mer.
I dag kostar nya spel vanligtvis 599 kronor, och så har det sett ut ett bra tag. Gamla spel, däremot, blir snabbt dyrare i takt med att alltfler efterfrågar dem.
En titt på Ebay gör att jag häpnar lite. Oj, vad mina Dreamcast-konsoler har blivit dyra på bara ett eller några år. Modeller som för några år sedan kostade en bit under 2 000 kronor går i dag för nästan det dubbla.
Likaså skjuter priserna på spel till Saturn i taket. PAL-versionen av Panzer Dragoon Saga, generellt sett som det bästa Saturn-spelet, kostar nu över 4 000 kronor. Det lär inte vika nedåt, snarare fortsätta skena iväg.
Vissa konsoler och spel är jag glad att jag köpte när det begav sig. Andra ångrar jag att jag inte slog till på när de gick att få tag i för överkomligt pris. Men så är det ju i livet.
Det tycks vara en generell trend att retrospel och -konsoler går upp i pris. Detta vittnar många samlare om. Det blir allt knepigare att prioritera inköpen.
Vilka ska man satsa på först? Ska man slå till på Saturn-spelet Deep Fear nu, trots att det bisarrt nog är på väg att bli det allra dyraste spelet till formatet, eftersom det förmodligen kommer kosta ännu mer om två år? Eller köpa flera något billigare spel under tusenlappen styck då de förmodligen också kommer gå upp i pris?
Saturn är ett dyrt format att samla till, vilket är en anledning till att jag inte gör det (mitt mål är endast de mest åtråvärda titlarna i PAL-format), men priserna stiger på alla konsolformat just nu.
Det är inte osannolikt att en del Wii U-titlar på några års sikt kan bli ganska värdefulla på andrahandsmarknaden. Project Zero: Maiden of Black Water har stigit påtagligt i pris, exempelvis.
Att samla spel har som redan konstaterats alltid varit en dyr hobby. Det tråkiga med de delvis skenande priserna är att det nu har blivit en sysselsättning får ett fåtal ekonomiskt starka medan de flesta mest kommer få sitta och önskedrömma.
