Inspirerad av en tråd på FZ började jag fundera över vilka spelbranschens största hjärnsläpp och konstiga beslut är. Det har ju varit några stycken genom åren, och i vissa fall har de varit oerhört kostsamma.
Här följer några av de märkligaste, mest kostsamma eller ödesdigra misstag som vi sett i TV-spelsbranschen. Från branschens giganter, dessutom. Noteras kan att jag gillar samtliga av nedanstående konsoler. Men det hjärnsläpp i planeringen som de blivit symboler för går inte att förneka.
Att göra PlayStation 3 extra komplicerad – för sakens skull
PlayStation 3 var den mest kraftfulla konsolen någonsin. Det kanske hade räckt med det, men Sony ville att styrkan skulle framgå även genom hur komplicerad konsolen var att utveckla för. Så de gjorde den galet jobbig att arbeta med. Mark Cerny har i efterhand medgett att de faktiskt var lite nöjda när externa utvecklare fick svettas av att utveckla till PS3. Detta blev en läxa Sony lärde sig av inför arbetet med PS4.
Att bygga Xbox One runt Kinect
Till skillnad från många andra förväntade jag mig att Microsoft skulle använda Kinect på något sätt i sin nya Xbox. 25 miljoner sålda Kinectkameror till Xbox 360 var en framgång som bara inte kunde ignoreras. Men det är en sak att inkludera en kamera i paketet, en annan att bygga hela konsolen runt den. Microsofts feltänk var att förvänta sig att vi skulle vilja ha vår Xbox One som en underhållningshubb genom vilken vi hoppade mellan spel, TV och annan underhållning. Hur Kinect skulle utnyttjas i spel hade de uppenbarligen funderat överraskande lite på, för någon killer app lyckades de aldrig visa upp.
Att bygga Wii U runt Gamepaden
Nintendos feltänk med Wii U påminner en del om Microsofts med Xbox One. Men tänket liknar också det med Wii. Ännu en gång byggde de hela konceptet runt en gimmick, fast den här gången gick det inte alls vägen. Gamepaden liknade en surfplatta från Dollarstore, och vad värre var lyckades Nintendo själva aldrig visa att den var så oumbärlig som de skröt om innan lanseringen. Nintendoland blev inget nytt Wii Sports. Wii U blev aldrig en konsol för alla utan tvärtom en plattform för ett litet fåtal. Den blev Nintendos största fiasko sedan Virtual Boy.
Att smyglansera Saturn
En del av en konsols framgång är ofta att bygga hype inför lanseringen. Att lansera utan att berätta om det i förväg och få folk att förboka och längta framstår därför som knasigt. Men det var precis vad Sega gjorde i Nordamerika, när de på E3 1995 berättade att Saturn faktiskt redan fanns i vissa butiker, trots att den skulle släppas först i september. Återförsäljare som blev utan bröt med Sega i vrede, och i Europa innebar smyglanseringen att butikerna inte hann göra reklam för konsolen. Ett riktigt magplask alltsammans.
Storyn i The Last of Us Part II
Man kan älska eller hata Naughty Dogs många beslut i uppföljaren till det spel som många betraktar som världens bästa någonsin. Kanske var det just kärleken till det första spelet som gjorde många så emotionella kring The Last of Us Part II. För mig var det den största besvikelsen på 00-talet, kanske någonsin. Det var inget dåligt spel, men medvetet provokativt till den grad att jag faktiskt blev både förbannad och besviken över den väg som utvecklarna valde.
Master Chief som bifigur i Halo 5
Ända sedan det första Halo har Master Chief varit den självklara huvudpersonen. I gott partnerskap med Cortana. Att 343 Industries i sitt andra spel valde att dela honom med en helt ointressant Locke såg kanske spännande ut på papperet, men resultatet blev förvirrat och med alldeles för lite Master Chief. Tack och lov ser Halo Infinite mer lovande ut.