Sony beslöt att höja priset på sina spel i samband med lanseringen av PlayStation 5. Uppemot 800 kronor kan vi få betala för ett PS5-spel. Många flög i taket. Samtidigt meddelade Xbox att de ligger kvar på samma prisnivå.
Men det är det slut på nu. Nyligen meddelade Microsoft att de också kommer höja priset på sina current gen-spel till Xbox. Detta betyder att prisgapet mellan PS5- och Xbox Series X/S-spel troligen sluts under 2023.
Den eviga frågan är om spel är dyra. Egentligen. Jag minns att jag betalade 428 kronor för det allra första Mega Drive-spelet jag köpte för egna pengar i början av 90-talet. Det är ungefär 30 år sedan. SNES-spel kunde emellertid kosta betydligt mer, och spolar vi fram några år var Nintendo inte blyga när de (eller snarare Bergsala) satte priserna på vissa Nintendo 64-titlar.
Enligt SCB:s prisomräknare skulle 428 kr år 1993 motsvara 654 kr 2022. Vilket är vad många nya spel kostar i dag. Ibland en hundralapp mer, ibland en hundralapp mindre lite beroende på vilken plattform du köper dem till.
Om vi tittar på vad ett Saturn-spel kostade 1996 enligt nedanstående bild blir motsvarande pris 2022 faktiskt hela 942 kronor. Så dyra har spelen tack och lov inte blivit än.
En annan sak som påverkar hur vi kan komma att värdera ett nytt fullprisspel är en tjänst som Game Pass, som kostar en hundralapp i månaden och bara i år kommer ge tillgång till helt nya spel som Atomic Heart, Lies of P och Starfield. Vilket motsvarar runt 2000 kronor och alltså är kostnaden för närmare två års Game Pass-prenumeration.
Föreställningen att priset på spel har skjutit i höjden är alltså ganska överdriven. Dessutom har vi inte riktigt räknat in löneutvecklingen helt och fullt här. Men mycket handlar om känslor, och eftersom jag var i tonåren och inte hade några pengar när Saturn och PlayStation var aktiva på marknaden kändes spelen väldigt dyra. I dag känns de billigare, men i själva verket är skillnaden inflationsjusterat väldigt liten.
Spel är alltså inte så dyra nu jämfört med förr. Egentligen. Så det så.
