Det var ett segt första halvår vad avklarade spel i backloggen beträffar. Jobb, jobbrelaterad vidareutbildning och därtill en del nya spel åt upp mycket tid. Under sommarmånaderna tog det emellertid fart och antalet spel som kunde bockas av växte från två till nio.
Sommaren har blivit min bästa tid för att beta av spel i backloggen. Inte så konstigt eftersom det är där semestern tenderar att ligga, men för en småbarnsförälder är tiderna ändå ganska konstanta året runt. Jag spelar alltid på kvällen när barnen sover, oavsett om vi skriver juli eller december i kalendern.
Under sommaren spelade jag igenom ett antal spel jag längtat en längre tid efter att få sätta tänderna i och avsluta. Enslaved: Odyssey to the West var en positiv överraskning och Gris var vackert. Sea of Solitude var däremot ingen höjdare. Super Mario 3D World tog jag mig äntligen tid att köra från början till slut, och äntligen tog jag mig i mål i Alone in the Dark – The New Nightmare.
Fler spel väntar förstås på att bli upptäckta. Men hösten är fullpackad med spel så det lär bli svårt att hinna med särskilt många fler ur backloggen i år, åtminstone innan december.
Nu går jag mest och väntar på Starfield. En av kandidaterna till årets spel för många, om det nu lever upp till förväntningarna. Det är egentligen på tok för stort för min smak, men jag har en fäbless för rymden så jag hoppas att det kan passa mig någotsånär ändå. Jag är lite spänd på att öppna Constellation Edition…