Allt tyder på att Xbox är på väg att genomgå en avgörande förändring den närmsta tiden. Xbox som konsol är på väg bort, åtminstone i den traditionella form vi lärt känna den, och vi kommer få vänja oss vid att gamla varumärken vi förknippar med Xbox, som Halo, Gears of War och Forza Motorsport, även finns spelbara på andra format i framtiden.
Sedan en tid tillbaka har jag börjat skala ned mitt engagemang på Xbox. Jag köper knappt några spel till formatet längre utan väljer numera PlayStation 5 när det kommer till multiformatsspel som släpps till båda formaten (samlarutgåvan av Alone in the Dark förbokade jag redan för länge sedan). Hur länge jag behåller Game Pass avgörs av hur den tjänsten utvecklas framöver.
Med detta i åtanke passar det ganska bra att börja med en serie tillbakablickar. Xbox har trots allt varit mitt gaming-hem i över två decennier, här finns över 20 års spelminnen förpackade.
Först ut är de tio bästa Xbox-spelen. Det är nästan hopplöst svårt, särskilt som jag har valt att inkludera spel som inte är exklusiva.
DE 10 BÄSTA XBOX-SPELEN (2001-2024):
Halo: Combat Evolved (Xbox)
Vi börjar närma oss ett kvarts sekel sedan det allra första Halo släpptes lagom till lanseringen av Xbox i Nordamerika. Det står sig alltjämt som ett av de absolut bästa lanseringsspelen genom tiderna, och egentligen är det lite märkligt att Microsoft inte har annonserat en ny remake i Unreal Engine 5.
Titanfall 2 (Xbox One)
Det första Titanfall blev inte den stora succén som Xbox hade hoppats på. Det hypades närmast som ett nytt Halo. Det blev det aldrig, och inte heller uppföljaren nådde så högt. Däremot är kampanjen i Titanfall 2 en av de bästa i ett FPS någonsin, och det hade jag inte riktigt väntat mig. Det finns väldigt få spel som slår flytet här. Eller som jag skrev i min tillbakablick: snortajt och underhållande.
Silent Hill 2 (Xbox)
Den ultimata versionen av Konamis skräckuppföljare? Förmodligen. Silent Hill var förknippat med PlayStation så det var kul att se att det även släpptes till Xbox, den svaga japanska förankringen till trots. Självfallet rullade det minst lika bra till Microsofts konsol.
Project Gotham Racing 2 (Xbox)
Metropolis Street Racer till Dreamcast var en oslipad diamant, ett fantastiskt streetracingspel som led lite av sin kompromisslösa design. PGR var snällare, och i uppföljaren fick vi den unika chansen att ratta runt en Ferrari i vår svenska huvudstad. Få saker slår att köra runt i Stockholm lyssnades på rockklassiker (på svenska).
Gears of War 2 (Xbox 360)
En av de bästa uppföljarna alla kategorier till Xbox. Det första Gears of War visade vad Xbox 360 var kapabel till, och uppföljaren är precis vad vi ville ha: större, snyggare, elakare och betydligt mer storslagen (tillbakablick).
BioShock Infinite (Xbox 360)
Ett av de bästa spelen under sin generation och ett äventyr det fortfarande pratas om på spelforum runt om i världen. Irrationals tredje BioShock blev något alldeles extra, och det flöt alldeles utmärkt på en då över sju år gammal Xbox 360 (recension).
Inside (Xbox One)
Unikt. Skoningslöst. Vackert. Brutalt. Playdeads Inside kan beskrivas med många ord, men det måste bara upplevas.
Alan Wake (Xbox 360)
Remedys skräckäventyr blev mer traditionellt och linjärt än vad som först var tanken, och det tackar jag för. Jag älskade att följa den plågade deckarförfattaren genom det kufiga Bright Falls, jagas av mörkret i skogarna i jakten på den försvunna frun Alice samtidigt som jag tog del av ett strålande soundtrack och insöp de vackra miljöerna. Alan Wake var ett av de sista stora exklusiva spelen som släpptes innan Microsoft fick Kinect-fnatt.
Ninja Gaiden (Xbox)
Team Ninja släppte flera ruggigt bra spel exklusivt till Xbox. Det var annorlunda eftersom japanerna ratade Xbox och spelen därför inte sålde i hemlandet. Ninja Gaiden var en uppvisning i vad Xbox kunde prestera. Det var också dödligt svårt och utmanande.
Forza Horizon 4 (Xbox One)
Det har egentligen inte hänt särskilt mycket mellan varje Horizon-uppföljare. Forza Horizon 4 är således väldigt likt de tidigare delarna, men här fick vi äntligen röja runt på de brittiska öarna vilket var en betydligt mer attraktiv racingmiljö än jag hade föreställt mig. Med HDR blev detta nära nog magiskt (recension).
Nästa del: Xbox-tillbehören vi minns