E3-mässan 2001 markerade både slutet på en era och början på en ny. Sega tömde tanken och visade upp sina sista spel till den döende Dreamcast och sina första projekt till de forna konkurrenterna Sony, Nintendo samt Microsoft. Framtiden var här och en helt fantastisk generation väntade.
En två timmar lång privatvideo från E3 det året (tack och lov med tidsstämplar för alla spel som visas) bjuder på en nostalgirusch av Guds nåde. Filmen är en påminnelse om hur otroligt mycket som hände där direkt efter millennieskiftet och, i mina ögon, ett av många bevis för att dessa år kring och efter inträdet i det nya årtusendet var höjdpunkten för det medium vi älskar. Det var som om tidvattnet nådde sin höjdpunkt där och då för att sedan sakta dra sig tillbaka.
Vi gick in i en ny konsolgeneration med tre nya kraftfulla konsoler, där Xbox imponerade mest men där PlayStation 2 skulle komma att dominera fullständigt medan Gamecube lite oförtjänt föll i glömska. Vi fick både uppföljare som kommit att bli klassiker och helt nya och banbrytande varumärken.
Sega tog de första stapplande stegen med onlinespel på konsol med Dreamcasts inbyggda 56K-modem. Microsoft tog över den stafettpinnen med den äran och från 2002 började spelare världen över att lira online med sina Xbox-konsoler. Och så hade Xbox förstås Halo, vilket var ett av väldigt få utropstecken till Microsofts första konsol till en början.
För Sony handlade det om att följa upp den enorma succén med PlayStation, vilket de gjorde genom att hypa PS2 genom taket. Det fungerade, och under 2001 började vi få se exempel på spel som tog vara på hårdvaran. Nintendo kom att släppa en hel del bra spel till Gamecube, men konsolen som sådan hamnade i en konstig position, klämd mellan den enormt populära PS2 och den kraftfulla nykomlingen Xbox.
Det var året när vissa spelserier föddes och andra nådde sin peak. Nedan är en lista på spel som släpptes 2001 och som jag spelade redan då eller lite senare.
Silent Hill 2
PS2, Xbox
För många är James Sunderlands sökande efter sin döda (?) fru Mary skräckgenrens absoluta höjdpunkt. Jag kan bara hålla med. Det är många år sedan jag spelade Silent Hill 2 nu, men jag kan fortfarande minnas obehaget jag kände. Få spel har den effekten, och stjärnorna står onekligen rätt i år eftersom den fantastiska remaken just har släppts.
Halo: Combat Evolved
Xbox
Xbox slog sig in på konsolmarknaden med en riktig hit. Utan Halo hade Xbox aldrig överlevt. Men Bungies shooter var så mycket mer än bara en lyckad entrébiljett till branschen för Microsoft. Det visade att det visst går att göra FPS till konsol. I ungefär tio år var Halo bland det coolaste man kunde spela.
Super Monkey Ball
Gamecube
Bredvid Luigi’s Mansion och dösnygga Star Wars Rogue Squadron II: Rogue Leader stod lilla Super Monkey Ball och stal showen som det bästa lanseringsspelet till Gamecube. Sega har inte riktigt lyckats överträffa det närmast perfekta originalet.
Sonic Adventure 2
Dreamcast
Större, vackrare och bättre än Sonic Adventure? Uppföljaren var likt det första spelet, och Sega fortsatte på den inslagna vägen med många nya karaktärer. Tyvärr drog det ned tempot och satte Sonic i skuggan av sina vänner alltför mycket. Här finns några riktiga roliga banor, men också många tråkiga utforskningsuppdrag som inte alls hör hemma i ett Sonic-spel.
GTA III
PS2
Många tvivlade på om det skulle vara möjligt att göra GTA i tre dimensioner. Rockstar överbevisade alla tvivlare och släppte ett branschrevolutionerande spel som egentligen bara överträffats av deras senare spel i samma serie.
Shenmue II
Dreamcast
Uppföljaren till Yu Suzukis mästerverk utvecklades bitvis jämsides med med det första spelet. Gameplay är oförändrat, men det första Shenmue framstår plötsligt som extremt litet i jämförelse när vi nu får besöka Hongkong och ge oss ut på den vackra kinesiska landsbygden utanför Guilin. Shenmue II innehåller några av spelhistoriens allra mest ikoniska scener. Men det var också ett farväl till Dreamcast, och som vi vet dröjde det 18 långa år innan vi fick spela fortsättningen.
Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty
PS2
Ett av de spel som visades upp som bevis för vad PS2 var kapabel till var Metal Gear Solid 2. Trailern var nog för många att avstå från att köpa Dreamcast och invänta Sonys kommande monster. I efterhand är skavankerna ganska uppenbara, men där och då var MGS 2 ett av de mest imponerande spel som vi sett.
Phantasy Star Online
Dreamcast
Pionjärer. Så kan Sega beskrivas runt millennieskiftet. Det spel som på allvar skulle sälja Dreamcast som onlinekonsolen nummer ett till världen var PSO. Jag har sällan klivit in i ett spel på så darriga ben som när jag kopplade upp min Dreamcast mot telenätet för att kliva in i denna storslagna värld. I dag hade det varit ett spel jag inte haft tid för, men där och då var det fantastiskt. Tyvärr kom PSO för sent för att kunna förändra någonting.
Luigi’s Mansion
Gamecube
Gamecube lanserades utan ett nytt Super Mario. Utifrån höga förväntningar på ett Mario-spel var det en besvikelse för många när Luigi fick huvudrollen. Men Luigi’s Mansion är ett charmigt spökspel som kommit att växa med åren och få både en och två lyckade uppföljare.
Pikmin
Gamecube
Sin vana trogen tog Nintendo en genre och gjorde till sin egen grej. Pikmin blandar strategi och pussel på ett typiskt Nintendo-aktigt sätt, det vill säga både gulligt, charmigt och ytterst genomtänkt med roligt gameplay.
Avslutningsvis
Jag tror att ett fåtal år före och efter millennieskiftet, låt oss säga 1995-2002, var spelbranschens absoluta höjdpunkt. Dessa få år korsade flera generationer och var ett slags brytpunkt för flera branscher än bara TV-spelsindustrin.
Vi såg en otrolig teknikutveckling, och den avspeglades i allra högsta grad också på konsolfronten. Vi gick från blockig simpel 3D-grafik till grafiska mästerverk som listats ovan. Vi nådde under dessa år, vill jag påstå, en good enough-nivå som gjorde att spelen inte längre åldrades på samma sätt som de tidiga 3D-spelen gjort. Branschen mognade. Online blev vanligare.
Visst blev vi en aktör fattigare när Sega föll bort, och ingen har egentligen lyckats ersätta dem och allt det de bidrog med. Men en fantastisk framtidskänsla präglade hela branschen, inget tycktes omöjligt. Nya möjligheter öppnades upp hela tiden, och det enda som tycktes sätta gränser var utvecklarnas fantasi.
Precis som filmindustrin nådde spelindustrin ett slags toppnivå som den sedan backat tillbaka från steg för steg sedan dess. I dag görs remakes och nyversioner av filmer och spel som kom då, men nytänkandet finns inte alltid där.
Millennieskiftet var en spännande tid på många sätt, inte minst i TV-spelbranschen.
Tidigare bloggat:
Spelmagi: År 2000